Man har det ändå rätt bra . . !

Idag gick jag hem från skolan med illamående och snurrig i skallen. Senare skulle jag iväg till sjukhuset för att operera läppen min. Jag och mamma satt där i det äckligt tysta väntrummet och jag stirrade på klockan. Efter relativt lång väntan så kom sjuksköterskan och bla bla bla så snacka vi massa med en doktor osv, sen kom han fram till att vi ska vänta sex månader och sedan komma tillbaka för då kanske det har försvunnit (de konstiga knölarna på ärret jag fick efter olyckan för er som inte vet) och guuuud vilken lättnad! jag HATAR sprutor och får typ panik så fort jag ser en... :s

Men iaf, vi gick därifrån och väntade på att hissen skulle komma upp.. då kommer det en smal kvinna gråtandes med en jättesöt nallebjörn  under armen som hade en sån där sjukhusmössa på sig... man får sig direkt en tankeställare, här har jag suttit och haft ångest över en liten spruta. Man vet ju inte vad som hänt men ändå :/ 

jo det har läkt iallafall...